BILD"
Ett vink hejdå och tack för mig.
För vi kommer att veta mer, det är säkert. Om vi har utvecklats så här mycket på så kort tid, då är det själklart att vi kommer fortsätta så och tänkt dig då var vi kan befinna oss om 50 år. Jag tror att det kommer vara stor skillnad. Jag hoppas få va en del av det och att ni kommer att se mig i artiklar om nya upptäckter inom biologin i framtiden.
Tills dess säger jag bara, hoppas att du haft en trevlig läsning och vi hörs! ^^, ♥
// Frida Helena Berglund
Källor:
Biologisk Mångfald
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologisk_m%C3%A5ngfald
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekologi
Naturtyper
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skog
http://sv.wikipedia.org/wiki/Regnskog
http://sv.wikipedia.org/wiki/Berg
http://sv.wikipedia.org/wiki/Öken
http://sv.wikipedia.org/wiki/Savann
http://sv.wikipedia.org/wiki/Korallrev
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inlandsis
Fakta, från urtid till nutid.
http://www.nrm.se/download/18.33b12fe8124011b25ed80005477/4%2C5_Kort+sammanfattning.pdf
http://www.nrm.se/download/18.6e158479110cb414d5480008611/4%2C5_Textsammanst%C3%A4llning.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stromatolit
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cyanobakterier
http://skolarbete.nu/skolarbeten/evolution-2/
Människans utveckling.
http://www.nrm.se/download/18.7aedb16911c4c99a8fa80004387/DMR_textsammanst.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskans_utveckling
Biologiska upptäckter
http://sv.wikipedia.org/wiki/Penicillin
http://sv.wikipedia.org/wiki/Platt_jord
http://sv.wikipedia.org/wiki/Linn%C3%A9
Alla mina källor känner jag har varit pålitliga.
Har även tagit information från Naturhistoriska riksmuseet och har haft lektioner om vissa punkter.
Från Urtid till Nutid ...
Hur gammal är jorden egentligen? Det är ingen som kan säga exakt. Genom undersökningar på meteoriter har man räknat ut att Jorden är ca 4 500 miljoner år. Det har man lyckats med för att de meteoriter skapades ungefär samtidigt som Jorden.
När jorden bildades såg den helt annorlunda ut än var den gör idag. Jordytan var till största delen aktiva vulkaner och allting var jätte varmt. Meteoriter slog ner överallt och kratrar bildades och gjorde Jorden allt mer ärrad. Så småningom börjar Jorden svalna.
Vid den här tiden började det regna en massa och det bildades sjöar, floder, hav och åar.
Kontinenter hade också bildats men det är inte samma som idag. De mesta av de kontinenter som fans då är idag försvunnen.
Det var nu det hände, runt 3 miljarder år sedan började encelligt liv ta form i vattnet. Bakterier och blågröna alger var de som regerade och det var de blågröna algerna (Cyanobakterier) som gjorde så att syret i atmosfären ökade.
Nu utvecklades mångfalden i havet ganska fort men försvann sedan och lämnade efter fossiler.
Nu tog det lång tid innan det hände något speciellt, för ca 5 500 miljoner år sen började ryggradslösa djur uppkomma. Den äldsta arten heter stromatoliten och de finns även idag, det är otroligt makalöst, fast de finns endast på väldigt få och skyddade platser.
De första ryggradsdjuren uppkommer i vattnet i form av käklösa fiskar.
Efter det börjar det uppkomma växter på land, de gör så att mer och mer syre började bildas inuti atmosfären vilket därmed ökade förutsättningarna för att liv skulle börja bildas på land.
Nu börjar det bli rikligt med djur i vattnet och så småningom börjar mångfalden av djur på land även öka.
Runt 230 miljoner år sedan uppkom de första dinosaurierna och regerade vår jord i runt 150 miljoner år innan de dog ut av vad forskarna tror var ett jätte stort meteoritnedslag som tog död på nästan allt liv på jorden!
Efter att detta skett tog däggdjuren över och började utvecklas mer och mer. Växter och djur började bli mer och mer lika de som vi känner till idag.
Schimpansen som är människans närmsta släkting som finns idag började utvecklas. De hade hjärnor som Schimpansen men började gå upprätt och hade tänder och flera människoliknande drag. Det här stadiet i människans utveckling kallas Sahelanthropus tchadensis och uppkom ca 6,5 miljoner innan vår tid.
Efter det började de leva i skogområden istället för savannen (som schimpansen och Sahelanthropus tchadensis) och de började äta mer likt vi gör idag. De kallas för Orrorin tugenensis.
De nästa två steg var ganska lika varandra Ardipithecus kadabba och Ardipithecus ramidus var nära släkt, båda tvåbenta och med en diet som människans.
Australopithecus är underlaget till de utvecklingar som ledde till Homo Sapiens, Australopithecus hade flera utvecklingar. De flesta av dem levde och dog ut från 4,1 till 2,1 miljoner år före vår tid.
Australopithecus afarensis var människans nästa steg. De är väldigt välkända inom människans förfäder eftersom man hittat mycket efterlämningar, de har även hittats på flera ställen. Detta tyder på att Australopithecus afarensis var ett ganska framgångsrik steg i människans utveckling. De kunde också leva i olika slags miljöer och det måste också ökat deras chanser att sprida sig och bli fler.
Paranthropus boisei är en släkting till oss med dem hade väldigt stora kindtänder som de använde istället för redskap medans de samtidigt fanns och utvecklades de första släkterna av Homo som hade små kindtänder och som använde redskap istället.
Homo Habilis är den första inom ”Homo” släkten. De var de första som använde redskap, det visar på att deras hjärnor börjat utvecklats.
Ungefär 1,9 miljoner år före vår tid hade arten Homo Ergaster uppkommit, de utvecklade sig till flera olika grupper som vi idag kallar Erectiner. Den viktigaste erectin var Homo erectus, som var ganska spridd över kontinenterna. De varierade lite i kroppsformen beroende på vart de kom ifrån för att de anpassat sig till de miljöer som dem hade hamnat i. Det var Homo erectus som levde längst, från att dem uppkom runt 1,7 miljoner år före nutid till 300 000 år före vår tid och kanske t.o.m. Längre än så.
I Europa tog nu Homo neanderthalensis över. De var bättre anpassade till det kalla klimatet, de hade kortare och kompaktare kropp som gjorde så att de släppte ifrån sig mindre värme. De tillverkade även någon form av kläder som värmde åtminstone lite. De tillverkade även redskap på mer avancerare sätt än tidigare, de använde de även till jakt. De hade även väldigt stor hjärna, t.o.m. Större än va vi har idag, men den var annorlunda konstruerad. Vissa av dem har forskarna upptäckt hade rödfärgat hår och eftersom det var ganska lite sol i Europa där Homo neanderthalensis utvecklades är man nästan helt säker på att de utvecklat ljusfärgad hy. Homo neanderthalensis levde från ca 300 000 – 25 000 år före vår tid.
Varför hudfärgen varierar är för att människoarterna måste kunna producera D-vitamin. Där det är mycket ljus behöver kroppen skydda sig från de starka solstrålarna genom mörk hud medans de får tillräckligt med ljus för att producera D-vitamin. Där det är mindre ljus behöver man inte skydda sig från solens strålar utan istället kunna ta in mer ljus för att kunna producera D-vitamin, där av den ljusa hyn.
I Afrika vid denna tid från 500 000 – 200 000 år före vår tid höll Homo sapiens (den nutida människan) på att utvecklas fram. Steget från den arten i Afrika och Homo sapiens kallas Homo helmei. När Homo sapiens utvecklats klart runt 200 000 före vår tid, började de sprida sig över hela världen. De nådde Asien runt 90 000 år sedan, Australien för ca 60 000 år sedan och till slut Europa för 40 000 år sedan. Man tror att Homo neanderthalensis dog ut dels för att Homo sapiens jagade och dödade dem, men troligare därför att Homo sapiens var mer framgångsrika i sättet de levde.
När Homo sapiens spred sig runt i världen tror man att de så småningom anpassat sig till klimatet de levde i och att de började ändra hudfärg o.s.v.
Det har hänt så oändligt mycket från det att jorden uppkom till idag att det skulle vara omöjligt för mig att berätta om allting. Jag har bara skrapat lite lätt på ytan och tagit upp de jag tyckte var de viktigaste faktorer.
Det är mycket frågetecken i jorden utveckling, vissa som vi aldrig kommer få svar på.
Jag tycker att det är ett väldigt intressant ämne. Om man tänker på att hur samhället ser ut idag, datorer i varje hushåll, en mobil per skalle, kameror, mode, skolplikt, jobb m.m. Tänk dig på hur kort tid de här har uppkommit. Allt det här på minde än 500 år! Det har gått så ofattbart fort om man tänker på det så.
Något som jag också tänkt mycket på under den här resan är rasism (jag vänder mig mest till rasismen mot hudfärg), hur stor del av samhället det är idag och hur sjukt det är. Vi alla kommer från Afrika, alla våra förfäder har varit mörkhyade en gång. Även hur nytt det är med rasism om man tänker sig i naturhistoriskt perspektiv och om man fortsätter i den banan. Tänk dig då hur kort tid människan funnits under jordens livstid och hur mycket vi har förändrat under den korta tiden. De uppfinningar människan kommit på (den korta tid vi levt) håller på att förstöra klimatet.
Vad är det som gör att just vi, just människan har kunnat lyckas med det? Jag tror att det kan bero på det som skiljer oss från andra arten här på jorden (även våra egna tidigare arter). Våran kultur, att vi kan skapa konst och musik, vi gråter, vi skrattar, vi återberättar historier, vi söker svar från förr i tiden så väl som att vi söker svar i framtiden. Vi tänker, funderar och vi skapar. Det är vad som skiljer oss från andra arter, det som gör att man inte bara lever utan att vi också kan vara lyckliga men även ledsna och deprimerade.
Vi har förändrat världen, om det är till det bättre eller sämre kan man ha delade åsikter om. Av våra tidigare uppfinningar har vi gjort så att klimatet håller på att förstöras helt. Men då hade vi inte de kunskaper som vi har nu, vi kan förändra världen igen, till det bättre. Vi människor har fått verktygen till att förändra och förändra stort. Vi har makten och där med ansvaret. Ska vi då missbruka det, som vi gjort hittills? Eller ska vi använda vår unikhet till att förbättra och förbättra stort?
Jag tycker svaret är enkelt, vad tycker du?
Biologiska upptäckter.
Under människans tid har man upptäckt en massa. Man har lärt sig mer och mer. Från att knappt veta någonting förutom ens medfödda instinkter till dagens kunskaper. Ja, man kan lugnt säga att det har upptäckts mycket.
Men jag kommer som tidigare bara gå in på några få upptäckter som jag tycker har gjort mycket för våran kultur och världsbild idag, samt hur vissa har förbättra våra livsvillkor.
”Våran världsbild”, det första jag kommer att tänka på, som man kan tolka som ganska ytligt är när man upptäckte att jorden faktisk var rund. De lärda och sjöfarare hade redan på 1400 talet upptäckt att jorden faktiskt var rund men det var när Christofer Columbus seglade från Europa åt väster för att hitta Indien som allmänheten också fick reda på att jorden faktiskt var rund. Jag vet inte om man kan säga att det är en biologisk upptäckt men det har förändrat våran världsbild, om man tänker på hur den ser ut.
Carl von Linné var en svensk botaniker, läkare, geolog, pedagog och zoolog. Under sin livstid gjorde han något som ingen annan har gjort innan eller efter honom. Han namngav, grupperade och tog reda på släkten åt växter och djur. Hans gav varje växt och djur två namn på latin, ett släktnamn och en för själva arten. Carl von Linnés arbete har lagt grunden för det moderna systemet av termer och beteckningar inom biologin och den moderna grupperingen av växter och djur.
Det här har hjälpt oss att förstå de olika släkterna mellan olika typer av djur och det satte har satt igång något som fortfarande håller på att utvecklas. På det naturhistoriska riksmuseet ställer de ut något som kallar livets träd, där man försöker lägga fram alla arter och se dess släkten. Alla har vi ju någon gång kommit från en och samma.
Jag har också tänkt nämna något som har förbättrat våra livsvillkor och jag kommer direkt och tänka på mediciner, men eftersom jag inte orkar nämna alla, tänkte jag ta den som jag tycker har påverkat mest. Penicillinet är idag en väldigt vanlig medicin som är en antibakteriell substans som (kanske hörs på namnet) dödar bakterier.
Det var Alexander Fleming som av en slump upptäckte att mögelsvamp som förorenat stafylokockkultur förhindrade växtligheten av bakterier. Man testade detta på möss 10 år senare och Sir Ernst Boris Chain, Sir Howard Walter Florey tillsammans med Alexander Fleming fick nobelpriset för sin upptäckt.
Detta har hjälp oss otroligt mycket, att kunna döda bakterier med hjälp av medicin var väl behövt. Det har hjälpt många genom tiden att överleva under andra världskriget hjälpte det otaliga soldaters liv, och den hjälper massor även idag.
Idag är det väldigt vanligt att mediciner missbrukas, många kan ta överdos av någon medicin och i värsta fall kan individen dö. Man kan där med också använda vissa mediciner som gift, för att förgifta någon. Mediciner idag är väldigt lättillgängliga, om det är bra eller dålig kan man fråga sig.
↓ Bevarandet av mångfald, än en gång ↓
Vad är naturtyper?
Olika naturtyper är ställen på jorden där naturen ser olika ut. Några Exempel är:
* Regnskog – ett stort område med skog som har hög årlig nederbörd.
* Skogar – ett större område som är trädbevuxet.
* Korallrev – ett större område på havsbottnen som består av kalkstrukturer av koralldjurs skelett.
* Savann – ett slättområde där gräset är högt vuxet och träd och buskar glest växta. Ligger oftast mellan öken och regnskog.
* Öken – ett stort område som består av sand eller sten. För att det är så stor torka och så hög värme har öken väldigt liten växtlighet.
* Inlandsis – Är flera glaciärer (ett område där snö som faller inte hinner smälta bort tills nästan gång det kommer och därför lägger sig lager på lager och bilar vad man kan förklara som berg av is och snö) i en som tillsammans täcker en area större än 50 000 km².
* Berg – höjer sig över resten av sin omgivning, varierar från några tiotal meter till flera tusen. Består i berggrunden av sten
Precis som bevaringen av biologisk mångfald tycker jag att naturtyperna är minst lika viktiga, om inte viktigare. Om mångfalden av naturtyperna skulle minska skulle även mångfalden av arterna minska drastiskt. Det beror förstås även på vilken natur typ som skulle försvinna. Om öken skulle försvinna skulle det inte dö ut så många arter eftersom det inte finns så många arter som lever där, medans om regnskogen skulle försvinna skulle nästan hälften av alla arter på jorden dö ut med den.
Som att det inte skulle vara farligt nog så är regnskogen den plats på jorden där omvandlingen av koldioxid till ren luft är störts. Om regnskogen skulle försvinna skulle det hota alla levande ting. Om du tycker der är hemskt att tänka på, tänk dig då att det håller på att hända.
Vi människor hugger ner regnskog varje dag, och då är det inte lite vi hugger ner. Om vi fortsätter i det tempot vi håller på med nu, kommer hela regnskogen vara borta inom 100 år.
Även korallreven och inlandsisen ligger i riskzon för utrotning. Korallrev som hållit på att skapats under flera miljoner år så kommer vi och bara förstör dem. Det är fel! Något som har skapats under så lång tid kan vi ha sönder på bara några år. Jag tycker att det är moraliskt fel att bara ta sönder något så vackert ömtåligt och gammalt. Ändå gör vi människor det utan att egentligen tänka på det. Korallreven utgör en väldigt liten del av världens hav, ändå uppskattar man att det är hela 40 procent av alla havs- eller saltvattenlevande djur som lever där. Tänk va artfattigt havet skulle bli.
Det skulle vara katastrof om inlandsisen skulle smälta och det är precis vad den gör. Genom utsläpp håller människan på att göra ozon lagret tunnare (som i sig också är väldigt farligt) men som dessutom gör att inlandsisen håller på att smälta. Om den skulle smälta helt skulle havsytan höjas med så mycket som 7,2 meter.
Som att det överstående inte skulle räcka för att övertala dig om att mångfalden av naturtyper är viktigt vill jag bara säga att tänk dig va tråkig världen skulle vara utan dess mångfald av naturtyper så väl som arter. Jorden är så fin just för att den har så mycket olika variation.
Människan måste kämpa för att bevara mångfalden. Vi kom in i denna värld så sent, vi har ingen rätt att komma och förstöra den nu. Vi är dem som borde anpassa oss till naturen inte tvinga naturen att anpassa sig till oss.
BIOLOGISK MÅNGFALD!
Ordet ”mångfald” betyder att det finns mycket av något, ”Biologisk Mångfald” innebär tre saker.
Mångfald av miljöer, ”Genetisk mångfald” - variation av arvsanlag hos arten och ”Artrikedom” som är mångfalden av alla arter.
Mångfald av miljöer
För att det ska kunna finnas så många olika arter krävs det också att det finns många olika miljöer - ekosystem. Ju fler olika miljöer det finns, desto fler mångfald av arter blir det.
Ett ekosystem är där en bit natur betraktas som en helhet, om något händer inom ekosystem påverkar det allt inom det systemet.
Ett ekosystem kan vara stort eller litet, det största ekosystemet är hela jorden, men man kan också skapa ett eget ekosystem.
Om man t.ex. Tar en burk med förtätat lock och stoppar i en växt, näring till växt (jord, vatten) och små djur (flera av samma sort så de kan föröka sig) då har man skapat ett ekosystem. När man sedan stänger locken till burken kommer allt där inne (om man har allt som behövs) fortsätta leva i princip hur länge som helst.
( Det ”biologiska artbegreppet” lyder såhär:
Alla individer som har förmåga att fortplanta sig med varandra och få en fertil avkomma hör till samma art.
Jag tycker det är ett utmärkt sätt att förklara vad en art är för något. )
Genetisk mångfald
Genetisk mångfald har att göra med att en art överlever längre om individerna är många och är genetiskt olika. Eftersom då kan de olika generna ge nästa generation möjligheter att anpassa sig till förändringar.
Om en art saknar förmågan att försvara sig, hitta föda eller fortplanta sig så kommer arten alldeles säkert att dö ut och eftersom jorden har begränsat med alla resurser som krävs för att en art ska överleva så är det bara de allra bäst anpassade arterna som kommer att leva vidare.
Artrikedom
Idag, finns det ca 1,8 miljoner olika arter på jorden. D.v.s. Det är dem man känner till, men det finns alldeles säkert massor med arter som vi människor inte känner till eller upptäckt än.
Det finns liv i massa olika former, i marken, vattnet, luften och på land.
Just nu läggs det ner massor med tid på att kartlägga alla arter på jorden och se vilka som är släkt med vilka. Till det använder man arvsmassan i de olika arterna och det gör det möjligt att upptäcka släktskap mellan två arter med mycket olika utseenden.
Denna kartläggning kallar man för ”Livets träd” och det är mycket av forskningen inom biologi som bygger på kunskapen om släktskapen mellan de olika arterna.
Varför är biologisk mångfald bra?
Vi skulle inte klara oss om det inte fanns biologisk mångfald. Man är beroende av de andra arter som gör sådant som man själv inte kan göra, men som man själv behöver för att överleva. Så om det inte fanns biologisk mångfald skulle vi dö, ingen art kan klara sig själva.
Vi måste försöka bevara alla arter, för om en art dör ut kan det påverka ett helt system.
T.ex. Den lilla fisken äter algerna, den stora fisken äter den lilla fisken, fågeln äter den stora fisken och människan äter fågeln. Detta kallas för en näringskedja.
Så länge alla arterna finns kvar, är det inga problem. Men vad händer om någon dör ut?
Tänk dig om den lilla fisken skulle försvinna. Då skulle algerna bli jätte många, den stora fisken skulle också dö ut eftersom den inte har något att föda sig på, och eftersom fågeln äter den stora fisken skulle fågeln också dö ut och samma sak med människan. Det skulle till slut bara återstå alger.
Om istället människan dog ut skulle fåglarna bli jätte många, så småningom skulle nog den stora fisken dö ut för att det är så många fåglar som behöver äta den, då skulle de lilla fiskarna istället bli jätte många. Fågeln skulle nog börja äta de små fiskarna, men antalet i fåglarna skulle nog sjunka eftersom de små fiskarna inte mättar lika många. På den här nivån skulle det nog bevaras och så har det skapats en annan slags näringskedja. Men med följden att två hela arter dog ut.
Om man skulle tänka det här i ett större perspektiv, att jätte många av jordens arter dog ut men att några ändå lyckas klara sig och blir ett nytt ekosystem, tänk va världen skulle bli tråkig. Jag tycker att det just är mångfalden av alla arter som gör våran jord så fin och blomstrande.
Om algen istället skulle dö ut, skulle det till slut inte finnas någon art kvar.
Det är så lätt att tänka ”men det gör väll inget om en art dör ut” utan att egentligen tänka på vilka följder det skulle ha.
Men är det överhuvudtaget rätt att låta en art dö ut om man har någon som helst chans att förhindra det? Jag tycker att det är våran skyldighet som den mest dominanta arten på jorden att hjälpa arter som håller på att dö ut och jag tycker också att vi faktiskt gör ett ganska bra jobb i nuläget även fast vi kan bli bättre. Det återstår bara att se i framtiden om vi bättrat oss eller inte.
Om jag hade varit mer insatt skulle jag säkert ha något negativt om biologisk mångfald men ifrån min nuvarande position i ämnet säger jag bara:
Tummen upp åt Biologisk Mångfald.
Det Genetiska Arvets mysterier...
I varje cellkärna i hela mänskliga kroppen finns det 46 kromosomer (med undantag av könscellerna som endast har 23 st) som utger ens anlag, DNA, som man fått hälften från sin mamma och hälften från sin pappa. DNA, är ens ”personliga kod” för vem man är. Eftersom hela våran kropp består av celler finns våran DNA kod överallt.
Det utnyttjar man t.ex. i utredningar. Om man begått ett brott är det väldigt svårt att inte lämna efter sig något spår av kroppen någonstans. Det kan röra sig om ett enda hårstrå, då kan man enkelt ta DNA från cellerna i det och se om det matchar t.ex. den misstänkte.
Det är blandningen av generna, kromosomerna från mamman och pappan som bestämmer t.ex. Ögonfärg, storlek på näsan, hudfärg m.m.
Jag hade tänkt förklara det djupare och använda hårfärg som exempel.
De mörka anlagen dominerande och de ljusare recessiva. Med det menas att om det är en mörkhårig kvinna som får barn med en blond man är det mycket troligare att barnet får mörk hårfärg.
Men det kan också bero på vad den mörkhåriga har för tidigare anlag. Som t.ex. Greker ser alla idag som mörkhåriga. Men från början nästan alla greker blonda. Det var när fler folk började komma från t.ex. Irak/Iran som har mörkhårigt anlag som efter några generationer blev fler och fler mörkhåriga eftersom de mörka anlagen är dominanta. Men om en grek som har ljusa anlag skulle få barn med en blond eller ljushårig skulle det säkert kunna bli så att barnet blir ljushårigt.
Man kan trots allt aldrig vara riktigt säker på hur anlagen kommer att fördelas. Det är ett förevigt mysterium...
Cellen(s), små under.
Livets minsta levande byggsten är cellen. Celler finns i alla levande ting, stora som små, det finns t.o.m de djur som består av endast en cell medans en mäsnniska utges av ca 100 000 000 000 000 st celler.
Själva ordet ”cell” betyder ”litet rum”.
Det finns jätte många olika celler, men de uppfyller ungefär samma funktion. Cellen bildar vävnad som bygger organ som blir till organsystem och sedan till en hel organism. Som t.ex. Människokroppen.
En av de viktigaste uppgifterna som cellen har är "cellandning" som går ut på att cellen skapar energi genom att omvandla socker (syre och glukos) till energi, vatten och koldioxid.
Cellen Uppbyggnad -se bild- :
- Cellkärnan är där kromosomerna och arvsmassan finns.
- Cellmembran. En tunn hinna som håller ihop cellen.
- Endoplasmatiska Nätverket är vart transport av proteiner sker.
- Ribosomer. Tillverkar nytt material till cellen.
- Golgiapparaten är platta säckar där sorteringen av proteinerna sker.
- Mitokondrierna tillverkar energin som cellen behöver.
- Lysosomerna bryter ner det som gått sönder inne i cellen.
- Cellskelett. Stödjer upp cellen.
- Cytoplasma är vätskan som finns i cellen
Utan celler finns inget liv...
Hjärtligt Välkommande! ♥
Mitt namn är Frida Berglund, nuvarande elev på Vittra i Jakobsberg och framtida professor inom biologi.
För att i framtiden kunna gå tillbaka och se hur man såg på världen och livets historia 2009 kommer jag på den här bloggen att presentera grundläggade kunskaper inom ämnet No/Biologi.
Jag har tänk att gå in på följande:
Cellen
Det Genetiska Arvet
Biologiskt Mångfald/Mångfald av Arter
Narturtyper
Genteknik
Biologiska upptäckter
Och Livets Utveckling
